Hejsan! 

Det var ett tag sen vi sågs nu, och det gör inte så mycket. Men nu har jag faktiskt lite roligt att visa så det kommer dyka upp här med ojämna mellanrum. I vilket fall som helst är det här min fina vän Josefin fotat med mitt nya objektiv, Nikon 35 mm 1,8! Lycka, total lycka. Sjukt bra objektiv, kan rekomenderas till alla. Funkar i alla lägen och situationer. 

 

Så ligger det till just nu, ha det bra!

 

/Frida 

Alltid har jag en sån bra bortförklaring till att skjuta upp läxor och inlämningar, bara se ett avsnitt till, redigera en bild, kolla fb eller spela piano. Det är bra va? Ingen självdiciplin överhuvudtaget. Knasigt det där, att jag valt att gå natur då. I vilket fall som helst har jag knäppt några bilder, var alldeles för länge sen. Men fint blev det, dock var vädret allmänt tråkigt och vattenpölarna alldeles för grumliga och växterna allt för trötta, men den här fina blomman blev väldigt vacker mot den gråa bakgrunden! 
/Frida 

Det började klia något otroligt i mina fingrar idag. Inte bara lite, så man kan ignorera det utan så mycket så att händerna höll på att explodera på mig. Det är inte lätt då, att strunta i de där två stumparna som hänger längst ner på sina armar, nej, då får man helt enkelt göra som de säger. 

 

Sagt och gjort. En kamera letades fram, lagom dammig. Batteriet sattes på laddning för att orka med i några minuter. Men sen kom det stora problemet. Minneskort. Det är inte så att jag har ont om minneskort egentligen, bara att Josefin har alla hemma hos sig. Frustrationen steg då lite lätt och panikartat rusar jag in i lillasysters rum för att se om hon möjligtvis skulle kunna ha ett minneskort, jodå, det hade hon och en lättnadens suck spred sig i vårt lilla hus. 

 

Sen var det bara att rigga stativ och ljus och allt annat viktigt. Efter det var det bara att köra. Och det gick faktiskt rätt bra, förutom att kameran dog efter tio minuter och inställningarna inte blev helt rätt och att jag var lite ringrostig, här kommer i alla fall resultatet!

 

 

 

 

 

 

 

 

Ögongodis är ett konstigt ord tycker jag. Liksom, godis för ögonen... Innebär det att man ska stoppa in två lagom stora, och goda, godisar i ögonen. Eller är det kanske godis som man bara får titta på men inte smaka. För i sådana fall så tycker jag väldigt mycket mer om vanligt godis. Nej ögongodis är helt enkelt fina saker, har jag kommit fram till. Och jag gillar fina saker, speciellt fina godisbitar som man både får titta på OCH äta. Här kommer lite av mitt ögongodis från i påskas och fram till idag för tio minuter sen!

 

Nu, nu, nu, känner jag att det släpper. Äntligen så tittar solen fram över hustaken och sprider glädje över alla människorna. Äntligen så kan man gå ut i skinnjacka utan att frysa ihjäl. Äntligen så kan man springa runt och fota en massor och bli betraktad som en tönt. Men jag är bara glad, kära vår, du är mer än välkommen hit till oss! 

 

I brist på min systemkamera så fotade jag lite med min mobil idag. Inte samma kvalite, men bra ljus finns det faktiskt inte hur mycket som helst av. Oj, oj, oj vad det killade i mina kamerafingrar när jag var på väg hem från simhallen idag, underbart! Har haft ungefär 0 inspiration under hela vintern, men kanske släpper det också nu, man kan ju alltid hoppas! 

 

Hejsan!
Har tagit en bild idag till fotoutmaningen, den har dock inte kommit in i datorn än, så ni får vänta lite. Men den som väntar på något gott...

I alla fall så blir det mörkt så fort så man hinner inte fota något, vilket inte är så kul. Men jag kämpar på :)

I lördags var jag i stallet och fotade hästarna i hagen, lika toksöta som vanligt, och bilderna blev något tokiga dem också. Men sånt är livet och här kommer några :) 

 

Nytt år, nya möjligheter! Jag slutade 2012 med kameran i handen och började 2013 på samma sätt. Här kommer resultatet! 

 

 

 

 

 

Ojj, vad tiden går... Snart är det 2 år sedan jag fick min systemkamera och oj vad mycket jag har lärt mig sen dess.

Porträtt: